Fult bidrag till samhällsdebatten

”Det är upprörande, samhällets skyddsnät kring barn måste bli bättre”, säger Malin Alfvén, psykolog, i samband med mordet på den 13-åriga flickan i Västerhaninge. Må så vara, men än mer elementärt är det faktum att mannen som på sannolika skäl är misstänkt för brottet, har fått gå omkring utan övervakning. Polisen visste ju att han var våldsam. Så fort någon begår minsta lilla brott ska de straffas. Det kanske inte funkar i praktiken, men snälla, sluta gulla med alla kriminella.

 
Över till något mindre allvarligt: Jag var på arbetsintervju för jordgubbsförsäljning idag. Fick göra ett litet oväntat huvudräkningsprov. Här har man hållit på med derivator och integraler för fulla muggar, men i slutändan är det gammal hederlig multiplikation som ger utdelning.

Sålde dåligt på jobbet idag, men måste hinna tagga till igen inför morgondagen. Annars händer det som vanligt inget kul i mitt liv.

Hallonsaft

Jag har hittat min nya favoritlåt: ”Hallonsaft” med smurfarna. Jag har gått och nynnat på den till och från hur länge som helst. Visste inte ens att det var en riktig låt. Men den är helt underbar. Har också laddat ner lite Mora Träsk-låtar. ”Du ska få min gamla skjorta när jag dör, du ska få min gamla skjorta när jag dör. Den är tvättad, ren och struken och den räcker ner till _ _ _ _ _.”
Man tänker ju kuken liksom. Men de sjunger k-näna. Asbra.
 
För övrigt: in your face, pessimist-Tessie. Jag säljer som en gud på jobbet och äger sönder stället totalt. Snart är jag lika eftertraktad på arbetsmarknaden som en fusklapp på ett matte-prov (i alla fall om man inte går natur).

Och så har jag varit och gymmat idag för första gången på två veckor. Det kändes bra, även om min muskelstyrka inte kan mäta sig med de före detta världsmästarna i tyngdlyft som spänner runt bland vikterna.

Tisdag

Vad det är många som skriver om mode på sina bloggar. Jag fattar ingenting av det. Om någon vill veta så har jag i alla fall på mig ett par svarta jeans som varit min mors och ett vitt linne. Vad fattigt det låter. Tja, kläderna är ju inte precis köpta i Paris.

I dag har det varit kemiprov och arbetsintervju (annat telefonförsäljarjobb, men med fast lön). Nu sitter jag hemma och äter godis i väntan på bättre tider. Den bättre tiden kommer vid 16.30 då jag ska åka iväg till jobbet som jag försummade i söndags. "Hej, jag heter Terese och ringer från Spärrservice..." Hoppas det finns någon liten nisse därute som är intresserad av att köpa till en försäkring. Annars blir det inga pengar för min del.

Ny skribent

Idag är det inte gamla goda Tessie som skriver. Utan dagen till ära har jag, Peter, fått äran att blogga åt Tessie.  Hon är lite hängig, ont i magen och trött, så jag fick ta över. Men oroa er inte, hon är nog snart på fötter igen!

Idag har iallafall varit en i synnerhet tråkig och händelselös dag. Började för min del 06:45 med en kall dusch. I skolan inledde vi med jympa och brännboll. Tyvärr så blev spelet inte det bästa då 40% av klassen inte vågar fånga bollen. Lite trist! Men men, det är inget att hänga läpp för. Jag ska ju trots allt verka vara Tessies positivare halva.

Jympan följdes av en händelselös fysiktimme, men sedan, på kemilabben hände det faktisk lite roliga saker. De eviga olyckskorparna Faraz och Stephen lyckades på något sätt koka över sin lösning, vilket ledde till att svavelsyra rann ner över lärarens fina värmeplattsgrej. Den gick tydligen sönder och läraren lacka totalt. Det var ju synd om dem, men de va faktiskt lite roligt att stå brevid o kolla på när svavelsyran ohjälpligen strömmade över alla kanter och allt börja lukta skit!!!

Sen skulle vi enligt schemat haft matte, men eftersom vi skrev nationella provet i torsdags var det inte många som kände för matte inte. 5 personer dök upp till lektionen som varade i en kvart. Sen var det raka spåret hem där det bara var att hugga in på kemipluggandet. Kemiprov imorrn, inte roligt alls. Speciellt eftersom jag inte är så förbannat bra på det här, jag förstår hur man ska göra, men klarar inte av att göra det själv. Synnerligen irriterande. Tack och lov har jag ständigt haft direktförbindelse med mitt personliga facit, Tessie. Skönt att ha henne i dessa svåra tider!

Nu är det dags för nattgång så man får mycket sömn, för då tänker man bättre dagen efter. Det säger iallafall min mamma, så de litar vi på.

God natt och tack för mig!
/Peter

En kräk-historia

Läs om du vågar:
Dagens händelser är något komiska. Och ironiska. Jag har aldrig varit bakis. Förrän i dag. I dag då jag har mitt första arbetspass på nya jobbet. Vaknade tidigt, mådde helt okej då. Men sedan blev det bara värre och värre. När jag hade spytt och vilat lite bestämde jag mig för att ändå åka till jobbet. Det var något av det jobbigaste jag har gjort. Spyfärdig hela vägen, sjukt ont i magen sitter jag på kommunala färdmedel bort till Gärdet. Jag är inte ensam bakis-människa på kontoret åtminstone. När chefen kommer säger en tjej att hon inte kan ringa för hon håller på att tappa rösten. ”Är det nån mer som inte kan jobba av er?” frågar han lite trött, varpå jag lägger in ett jakande svar. Sitter och lyssnar hur det låter när proffsen ringer. I en minut eller så. Sedan reser jag mig, säger till lille chefen att jag inte kan vara kvar och går ut.

Bussresan hem var lång. För varje hållplats ville jag bara hoppa av. Men jag höll ut alla 15 hållplatserna. När jag gick av bussen satte jag mig i kuren och ville bara sitta där för alltid. Tvingade dock upp mig själv, gick över gatan. Då var jag bara tvungen att spy. Det var inte så mycket folk där, men jag tänkte att jag skulle göra det lite diskret, lite uppfostran har man ju. Så jag stannar inte upp (det blir liksom så uppenbart att nåt är fel då), utan fortsätter att gå samtidigt som jag spyr. Det funkade rätt bra faktiskt.

Det positiva med det här är att jag kan förklara min mycket försenade fjortisperiod död.

Godis

Om ni har lika tråkigt som jag, klicka här.

Jag och P kom just överens om att vi fick bryta godisförbudet nu. Han hade fått en Plopp och min kära mamma hade köpt hem lakrits. Så vad ska man göra? Klarade mig måndag-fredag i alla fall...

Eurovision ikväll. Gud vad jag hatar det.

Fredagsbetraktelser

På arbetsintervjun i dag blev jag erbjuden ett jobb till. Det går ut på att sälja "vaxhänder". Man får stoppa ner sin han i färgat vax (man kan t.o.m. parfymera vaxet) och sedan har man en fin prydnad... Stor succé i Tyskland. Men det säger väl inte så mycket.

Sitter i mitt rum som är rätt skitigt. En kopp te som jag kokat av rastlöshet men sedan inte orkat dricka står farligt nära skrivbordskanten. Mjölken har samlats som en blomma i mitten av vätskan. En bit bort på skrivbordet ligger en majskolv, numera lufttorkad. Äppelskrutt dyker upp lite varstans och golvet är täckt av snorpapper.
Man ska inte slösa tid på att städa. Man får ta lite skit i stället.


Arbetsintervju

På Gärdet i otroligt rymliga lokaler (eller inte) har det idag beslutats att jag ska få jobba på Spärrservice med att sälja försäkringar. Så om ni vill känna er extra säkra när ni är ute och reser, kontakta mig.
Imorgon är jag ledig från skolan, men inte från livets bördor. Arbetsintervju på en båtmack. Jag kan tyvärr inget om båtar. Det går nog skit.
Godisförbudet flyter på bra. Fast jag och P åt varma mackor i eftermiddags. Vitt bröd... Inte bra.

"Sitt inte här och knulla av dig en massa gammalt skinn på vår säng!" skriker min far kärleksfullt åt min bror. Familjekärlek.
God natt.

Lägenhet

Här är en lägenhet i huset bredvid vårt, med exakt samma planlösning. De har finare vardagsrum, men våra badrum är snyggare. Rummet som motsvarar mitt är det med dubbelsängen. Jag vill också ha en stor säng, men det känns lite "Mamma, jag har skaffat pojkvän, så kan jag få en större säng?". Det är inte lätt alltid.


Godis

Är inne på tredje dagens godisförbud... Sitter här efter middagen och undrar vad jag ska göra när den vanliga glassen/kakan/chokladen inte får ätas. Får väl bli ännu mer frukt. Igår försvann 1 kg vattenmelon, 3 äpplen, apelsin och päron rätt ner i min mage.

En lista

Fem bra år i mitt liv:

1988 - Jag föds, så söt och intelligent.
1999 - Flyttar tillbaka från New York och slipper plugga ihjäl mig och får träffa mina älskade vänner.
2001 - Slutar sexan, känner mig stor och upplever lite nya saker.
2006 - Jag äter och äter. Det är gott.
2007 - Går antagligen ut gymnasiet, får känna mig fri och rastlös.

Lite ful-kul

Några saker en tjej aldrig skulle säga:


- Kan inte vårt förhållande bli mer fysiskt? Jag är trött på att bara vara vänner...

- Låt du bara toalettringen vara uppe, det är lättare för mig att duscha då.

- Jag tycker håriga häckar är riktigt sexigt.

- Wow, lukta på den, du!

- Snälla, släng inte den där gamla t-shirten, hålen i armhålan är bara för söta.

- Den här diamanten är alldeles för stor!

- ...och på smekmånaden ska vi åka och fiska i Arjeplog!

- Jag har fel, du måste ha rätt igen.

- Vad säger du? Är det vår bröllopsdag idag?

- Jag struntar i om det är rea! 1500:- för en klänning av Armani är helt enkelt för mycket!


Klasskillnader

Det är vidrigt att folk blir nerslagna. Fan att en massa gäng mini-gangsters ska vandalisera o sprida skräck.

Det är hemskt att livet är så pass förutbestämt, att man sannolikt blir märkt för livet av en dålig miljö och blir kvar där.

Jag såg dokumentären 165 Hässelby. Ville bara hoppa in och snacka med den snart tonårige pojken och hans kompisar. Eller, jag skulle vara lite rädd för honom… Han rökte, snusade, snodde öl av morsan och lekte med att försöka sätta eld på en tom bensindunk. Finns det inget bättre, roligare eller mer givande att göra? Det är så gott som ett faktum att det här är ett förortsfenomen.

Janne Josefssons dokumentär På rätt sida älven är rörande på samma sätt och jag vill bara gråta när jag ser klassklyftan så uppenbart målas upp framför mig. Jag blir arg för att barnen från det fattigare området har gett upp sina framtidsdrömmar. Som 15-åringar.

Jag kan då inte komma på något konstruktivt att göra åt vårt välfärdssamhälle. Allt är skit.

4 månader

I går firade jag och pojken fyra månader sedan dagen P. Jag proppade i honom sex st Bounty, sedan borrade vi lite. Efter olja. Vi ingick ett gemensamt godisförbud. Får se vem som ger upp först. Det blir nog han, den tjockisen.

2

Var ute på power-walk. Fast det ordet är alldeles för urban-livsstil-trendnisse-aktigt. Så egentligen tog jag en snabb promenad. Genom Rålis och bort mot Lilla Essingen. Vill springa, men är sjuk.
Jag väger 61 kg. Får se hur det har artat sig till slutet på sommaren.

Bakis&skakis

Det är jag inte, men såg en sådan tröja med Friskis&Svettis-liknande logotyp. Vill ha. För att få lite uppmärksamhet eller verka rolig eller nåt.